Arkiv för 06 april 2010

Bild: Anita och Grahams strandhus som ligger på Ghanas kust, nära en liten by som heter Miemia.

Över påskhelgen var vi bjudna till Anita och Grahams strandhus en dryg timma bort på kusten. Overlanderlivet byttes raskt ut mot lite bekvämare weekendvanor. Två nätter i en riktig säng med AC och egen toalett. Vilken lyx! Förutom paret Bell hade vi även sällskap av Anna, en svensk tjej som volontärarbetar några månader som lärare utanför Accra. Jag, Graham och Anna skålade på förmiddagen in påsken med ett eller två glas rödvin liggandes i ett nästan stilla hav.

Bild. Graham sitter i förgrunden med ryggen mot kameran. Anita till höger och Anna till vänster.

På kvällen serverades det helstekt gris. Med en stor gnutta seperationsångest från kusten vände vi på måndag morgon på klacken och började vår resa norrut igen. Som tur är ska vi ju inte köra ändå hem igen. Om vi hade vart inställda från början på att vi skulle göra det så hade det kanske vart kul men just nu är vi rätt trötta på att bo i en bil. Alla saker inklusive oss själva befinner sig på några få kvadratmeter. Det är rätt charmigt och går förvånande bra när man är van vid att ha hur mycket pinaler och plats som helst hemma, men ibland är det riktigt strävigt.

Bild: Utsikt från frukostbordet.

En bit utanför Accra ligger ett litet ställe som heter Korkobite. Linda, en gemensam vän till oss från Varberg, var där förra året och volontärarbetade på en skola. I vintras knåpade hon ihop ett fotoalbum med bilder från sin tid där och nu var det vårt uppdrag att överlämna den. Hennes gamla jobbarkompisar och elever tyckte att det var en himla skojjig present. Linda, jag skulle förresten hälsa till dig att du verkligen måste gifta dig snart!

Bild: Sunbeam Academy som skolan heter, ägs av Mr Nunno och hans fru.

Jonas var fortfarande matt så för ovanlighetens skull så var jag chaufför hela dagen. På fredag eftermiddag kom vi tillbaka till Desertrose Lodge. Dagarna gick och plötsligt hade det gått en vecka.

Bild: Lisa slappar på stranden.

De tre ingenjörerna byggde vindkraftverk i afrikatakt och var fortfarande kvar och kunde sällskapa oss. Vi och dem plus värdparet turades om att vara sjuka. Jag trodde ett kort tag att min sista stund var kommen. Då är man sådär nöjd med att bo i en bil och vara tusen mil hemifrån. När vi på fredagen till slut orkade flytta på oss hade sjukdomen gått laget runt. Rättvist i alla fall. Förutom för Julia som var sist ut men som istället åkte på malaria. Krya på dig!

Bild: Jesper och Lasse, två av grabbarna som byggde vindkraftverket.

Bild: Micke styckar en gris. Mums!

Bild: Här bodde Palle över en vecka på Desertrose. I bakgrunden syns duschbåsen.

Vi bodde en natt på Green Turtle Lodge, ett ställe 6 kilometer längre bort. ”Alla” som reser i Ghana vet vad Green Turtle är för något. Vi hade bara vart där på dagsutflykt innan men nu parkerade vi Palle där för natten. 20 meter från havet, under en palm. Totalt under resan har vi träffat långt färre overlanders än vi trodde att vi skulle göra. På campingen i Saint Loius, Senegal, träffade vi 6 stycken sydafrikaner som är på väg hem från England och gissa vilka som campade på Green Turtle när vi kom dit… Kul att träffa dem igen och höra om vad de vart med om. Deras resa går att följa på http://www.thevuvuzeladiaries.com/

Bild: Palle på Green Turtle Lodge – med sydafrikanernas två Land Cruisers i bakgrunden.

Jonas checkade av månadens motion i en fotbollsmatch med mixade lag av obronies (vitingar) och killar från byn. Efter det käkade vi middag med sydafrikanerna. Jag fick svärdfisk. Gott!