Staden Fez nyare delar består av moderna hus, stora boulevards och gröna parker. Att komma in i den gamla delen, Medinan, är som att från en gata till en annan vara i en helt annan stad. Medinan har fjorton stycken ingångar och består egentligen bara av gränder kors och tvärs. Vår ursprungliga plan att komma till något som på kartan såg ut som några moskéer försvann snart och vi ägnade istället dagen åt att strosa omkring och helt enkelt vara totalt vilse.
Drack två mynta-te, två coca color och en vatten för en tjuga på ett litet café där det kändes som att jag var den första kvinnan som någonsin gått över tröskeln. Serveringarna myllrar av killar och män men inte en enda gång har jag sett ett gäng kvinnor sitta ner.
Det görs och säljs mycket lädervaror i Fes Medina och från en balkong kunde vi titta ner på området där några män stod med benen nere i små bassängen med färg. Där får skinnet ligga i två veckor innan det tvättas i en annan bassäng och sen läggs för att torka i solen. Alla färger är naturliga, den röda kom från en blomma, den gula från saffran…
Det blev inga affärer gjorda, men det skär i shopping-hjärtat att vi inte har plats för alla dessa vackra saker i vår för tillfället enkla boning. Röda mattor, stora glaslyktor, turkosa sittkuddar, silvriga tekannor… Vackert är ordet.
Bild: Killen som hjälpte oss på slutet så vi äntligen hittade vår moské vi skulle kolla på.
Jag är fortfarande förundrad hur alla kan vara så trevliga, det utbytes nickar och léenden i alla gathörn. När vi vandrat runt, runt, runt hela dagen fick vi fråga oss fram hur vi kunde komma ut ur myllret. Riktigt trötta efter en lång dags strosande och alla nya intryck tog vi en taxi tillbaka till campingen. Tänk vad jobbigt livet kan vara ibland.
Bild: Det bor ett gäng människor i Fes. Alla verkar kolla på Tv för det finns tusentals paraboler.
Bild: Hittade ett Laziofan i en matlucka i en gränd. Vi käkade lite korvar hos han och hans kompanjon.
Bild: En liten gubbe kom fram o ville ha hjälp att tända sin cigarett. Sen gick han vidare med ett brett smile på läpparna.
Bild: Några killar vi snackade med vid ett Café.
Bild: Gubbe som sålde grönsaker. Lisa köpte oliver.
#1 av Pappa Erling, 13 februari 2010 - 10:01 e m
Hej ungdomar. Så spännande allting verkar. Vackra bilder och rolig text, fortsätt så om ni orkar. Här hemma fortsätter vintern och det mesta är sig likt. När jag ser miljöerna och människorna blir jag sugen på Marocko. Sköt om er. Kramar! Lisapappa
#2 av Patrik, 18 februari 2010 - 11:16 f m
Vilken cool blogg =D Denna ska jag titta mer i!
#3 av Morgan Larsson, 23 februari 2010 - 9:40 e m
Kul att det rullar på! Våran resa till Mali gick alldeles för fort! Ni tar lite mer tid på er och det är bra! Jag gissar att ni körde längs kusten i Maruetanien. Det gjorde inte vi utan vi körde pist längs järnvägen in till Atar! Det skulle jag rekomenderat er men det är för sent! Från Atar körde vi ut till huvudstaden, på en helt perfekt väg. Järnvägen är 717 km läng och går till en järngruva i inlandet! Maruetanien är ett lite rufligt land så här skall ni kanske vara lite på er vakt! Annars inga problem! Det var väl väg nu längst kusten?? För 5 år sedan var det inte det! Berätta! Käka fisk när ni är vid kusten! Den godaste fisk jag ätit i mitt liv åt jag i Atar! Släng konserverna åt helvete! Äta sån skräp mat i Afrika som dignar av fantastisk matkultur! Hoppas det går bra i fortsättningen! MVH Morgan.